Hoppa till innehåll

Teman

Vi vill att delaktighet, jämlikhet och jämställdhet ska förverkligas inom barn-, ungdoms- och familjetjänsterna samt i deras liv. Men vad betyder egentligen dessa begrepp i detta sammanhang?

Delaktighet

Delaktighet innebär förenklat möjligheten att delta och påverka i frågor som är viktiga för en själv samt upplevelsen av att tillhöra en grupp och bli uppskattad. Delaktighet är dock ett mångfasetterat begrepp som får olika betoningar i olika sammanhang. För att främja delaktighet är det viktigt att förstå vad delaktighet innebär i olika situationer och vilken typ av delaktighet man strävar efter.

Delaktighet är inte samma sak som deltagande. Deltagande avser handlingar och aktiviteter, medan delaktighet innebär en personlig upplevelse av att vara delaktig. Deltagande i sig garanterar inte upplevelsen av delaktighet, och delaktighet kan upplevas även utan aktivt deltagande. Möjligheten att delta och påverka i frågor som är viktiga för en själv, på ett sätt som känns naturligt, är en viktig del av delaktighet. Delaktighet innebär också att känna sig tillhörig och uppskattad i gemenskaper som är viktiga för en själv.

Delaktighet är kopplat till välbefinnande och många livsområden. Upplevelsen av delaktighet kan ses som en resurs som ökar välbefinnandet. Delaktighet handlar om att leva sitt eget liv och verka tillsammans med andra. Det kan främjas genom att stärka tillit, kunskaper eller färdigheter, erbjuda tjänster som motsvarar individens behov, trygga försörjning, bjuda in till gemensamma aktiviteter eller arbeta för det gemensamma bästa.

Delaktighet är en grundläggande och mänsklig rättighet för barn och unga. Enligt FN

konvention om barnets rättigheter har ett barn rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som berör dem, och åsikten ska beaktas i enlighet med barnets ålder och utvecklingsnivå. Enligt konventionen är alla personer under 18 år barn. Barns och ungas delaktighet fastställs också i andra lagar, till exempel grundlagen, skollagen, ungdomslagen, barnskyddslagen och lagen om småbarnspedagogik.

Det räcker inte med att bara höra barn och unga. Enligt Lundys delaktighetsmodell ska det finnas ett tryggt och inkluderande utrymme där barn och unga kan uttrycka sina åsikter (utrymme), nödvändig kunskap och stöd för att bilda egna åsikter (röst), och deras åsikter ska kommuniceras till dem som är skyldiga att lyssna (åhörare) och beaktas (inflytande). Delaktighet innefattar alltid också rätten att vägra delta.

Delaktighet är en del av barnens, ungdomarnas och familjernas vardag och påverkar tjänsterna och deras utveckling. Delaktighet kan främjas i vardagliga möten och tjänster genom att identifiera och beakta vad som är viktigt för barn, unga och familjer. Deras delaktighet är också viktig i planering, utveckling och utvärdering av tjänsterna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt jämlik delaktighet och delaktighet för utsatta barn, unga och familjer, där utsatthet kan bero på strukturell diskriminering eller vara situationsspecifik.

Jämlikhet

Jämlikhet avser alla människors lika värde. Det innebär att de grundläggande och mänskliga rättigheterna garanteras alla, oberoende av personliga faktorer som kön, könsidentitet, sexuell läggning, hudfärg, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller funktionsnedsättning.

Barns, ungas och familjers jämlikhet påverkas av socioekonomiska, kulturella och strukturella faktorer. I Finland utmanas jämlikheten bland barn och unga av till exempel fattigdom i barnfamiljer, generationsöverskridande utsatthet, regional och utbildningsmässig ojämlikhet samt upplevelser av diskriminering.

Diskriminering innebär brister i jämlikheten och förekommer i många former. Barn och unga kan utsättas för diskriminering genom mobbning, rasism och utestängning från tjänster på grund av funktionshinder. För att främja jämlikhet bör man identifiera direkt, indirekt och multipel diskriminering:

  • Direkt diskriminering: När en person behandlas sämre på grund av sina personliga egenskaper eller tillhörighet till en viss grupp.
  • Indirekt diskriminering: När en skenbart neutral regel eller praxis missgynnar en person på grund av en personlig egenskap, till exempel strukturell rasism.
  • Multipel diskriminering: När en person utsätts för diskriminering på flera grunder samtidigt.

Jämlikhet innebär inte alltid att alla behandlas lika. För att främja jämlikhet är det viktigt att beakta intersektionella skillnader, där flera faktorer och diskrimineringsgrunder samtidigt påverkar individers situation. För att uppnå faktisk jämlikhet måste man ta hänsyn till slutresultaten av verksamheten och behovet av positiv särbehandling.

Främjandet av jämlikhet kräver aktiva åtgärder. Myndigheter och projektaktörer ska beakta beslutens effekter på barn och unga i olika situationer. I utvecklingsarbetet ska man utvärdera om verksamheten stöder faktisk jämlikhet och minskar rasism och diskriminering. Att inkludera barn och unga som upplever diskriminering i utvecklingen av tjänsterna är ett sätt att praktiskt främja jämlikhet. Skolor spelar också en viktig roll i att främja jämlikhet genom till exempel människorättsundervisning.

Jämställdhet mellan könen

Jämställdhet avser alla människors lika rättigheter och möjligheter oberoende av kön, könsidentitet och könsuttryck. Jämställdhet handlar också om fördelningen av makt och resurser. När man talar om jämställdhet är det viktigt att beakta könets mångfald och de olika upplevelser och uttryck som kön kan ha.

Utöver formell jämställdhet, det vill säga lika rättigheter och möjligheter, handlar faktisk jämställdhet om att uppnå jämlika slutresultat, vilket ofta kräver riktade åtgärder. Det är också viktigt att uppmärksamma intersektionella skillnader, där kön kombinerat med andra faktorer som ålder, etnicitet och funktionsförmåga påverkar individens situation.

Könsrelaterade stereotyper och diskriminering påverkar alla åldersgrupper. Ett jämlikt bemötande av barn, unga och familjer kräver att könsperspektivet beaktas i alla tjänster som riktas till dem. Genom effektivt jämställdhetsarbete kan man stödja välbefinnandet hos unga som tillhör köns- och sexuella minoriteter, främja jämställt föräldraskap, minska könssegregering inom utbildning och arbetsmarknad, samt bekämpa könsrelaterat våld. En jämställd verksamhetskultur främjas på många sätt inom barn-, ungdoms- och familjetjänsterna. På vår webbplats finns information om utarbetande av jämställdhets- och likabehandlingsplaner, utvärdering av könskonsekvenser, norm- och genusmedveten fostran samt beaktande av kön i kommunikation.

Källor

Barns delaktighet (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.) Utbildningsstyrelsen
Barnstrate (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.)gin (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.)
Allmän kommentar nr 12 (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.) FN kommitté för barnets rättiheter
Invandring och kulturell mångfald, Jämställdhetsordlista (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.), Institutet för hälsa och välfärd
Likabehandling.fi (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.), Justitieministeriet
Likabehandlingsplanering (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.), Diskrimineringsombudsmannen
Laura Lundy (2007): ‘Voice is not enough: conceptualising Article 12 of the United Nations Convention on the Rights of the Child
Koordinationsprojektet för främjande av social delaktighet (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.), Sokra och Europeiska socialfonden delaktighetsprojekt 2014–2023
Jämställdsombudsmannen (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.)
Barnets rättigheter (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.) Delaktighet och deltagande Barnstrategin (på finska)
Vad är delaktighet? (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.) Kompetenscentret för delaktighet
Jämlikhet och förbud mot diskriminering (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.) Webbplatsen Barnets rättigheter (på finska)
Guide för främjande av delaktighet SOS Barnbyar
Principer för tryggare rum Dataskyddsbeskrivning Evenemangskalender