EU:s och Finlands barnstrategier syns i ESF+-finansieringen – undersökning lyfter fram skillnader i prioriteringar 

En aktuell dokumentanalys visar att Europeiska socialfondens (ESF+) riktlinjer för finansiering i Finland i huvudsak följer EU:s och Finlands strategier för barnets rättigheter, men att man även har valt att genomföra egna prioriteringar på nationell nivå. Nationella prioriteringar kan leda till att en del av EU:s gemensamma mål ges mindre uppmärksamhet vid det nationella genomförandet. 

I undersökningen jämfördes EU:s strategi för barnets rättigheter, den europeiska barngarantin, Finlands nationella barnstrategi och programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 med varandra samt i förhållande till tre utlysningar av finansiering inom det särskilda ESF+-målet 4.3. De granskade utlysningarna av finansiering gällde temat Utveckling av tjänster för barn, ungdomar och familjer och befordran av välbefinnande mot jämlikheten och totalt 9,3 miljoner euro beviljades i finansiering. 

Nationella prioriteringar och EU-målens skuggområden

Programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 inom Finlands region- och strukturpolitik har något olika prioriteringar jämfört med EU:s riktlinjer, såsom stöd för familjevänlighet i utbildningen och arbetslivet samt stärkande av barnperspektivet inom fritidsverksamhet. Däremot ingår inte EU-målen barnvänlig rättstillämpning och stärkandet av digital kompetens inom tjänster för familjer i utlysningen av finansiering. Forskarna betonar att riktlinjerna för finansieringen inte är direkta kopior av strategierna, utan antar att skillnaden beror på nationella utvecklingsbehov samt på befolkningsstrukturen. 

Undersökningen genomfördes som en del av Koordination av barns, ungas och familjers delaktighet och kan användas för att planera stöd och samordning i samband med ESF+-finansiering och för stöd till befintliga nationella och regionala ESF+-projekt.